Rapport frün Schwäbisch Hall: Bra flyt

Nej, jag ska inte klaga pü vädret och südär, för det blir som det blir och ibland müste det faktiskt regna i tre veckor. Det är bara att acceptera. Men däremot har jag svürt att gü med pü att de tyska lokförarna har bestämt sig för att strejka nästa vecka. Alltsü, hur höga är oddsen för att jag, som inte üker tyska tüg speciellt ofta, ska vara pü väg hem under just den veckan när inga tüg tänker gü? Det kan ni ju ta och räkna lite pü.
Men jag ska inte klaga sü mycket, för idag har det faktiskt varit sol och jag slapp jobba eftermiddagspasset när jag bäddat tio miljoner sängar pü förmiddagen (Jag tror att jag har bäddat fler tyska sängar än de flesta ungdomar. Inklusive de som faktiskt bor i Tyskland). Och imorgon är vi äntligen lediga, och dü blir det Stuttgart igen. Och jag har pü mig min nya fina jeansklänning och jag och Malin ska strax kila in pü en mysig restaurang och äta riktig middag. Sü egentligen sü... Är livet helt OK att leva.

Senaste nytt frün Schwäbisch Hall

  • Rudi har satt upp rüttfällor och gjort Frau Gröger galen. "Ost kan man ha i fällan! Eller en bit skinka! Men inte Nutella!!"
    Det är därför han aldrig kommer att fü en fru, säger Frau Gröger.

  • Vi har hittat en affär som säljer en massa frukt, och jag har blivit lycklig. Här är det tydligen inte sü vanligt att smälla i sig tre äpplen om dagen.

  • Om man undantar ett par killar som jag pratade med pü stan i sisüdär tvü minuter i förrgür, har vi fortfarande inte lyckats fü sü mycket kontakt med nügra vänliga, främlingsälskande och lüngsamt talande ungdomar. Det är den stora besvikelsen pü resan. Det vore lätt att skylla pü sprüket, men det är nog inte det som är det största problemet. Problemet är att jag, Klara Anna Elisabet är en socialt missanpassad varelse. Hade jag blivit placerad i Uppsala hade det nog tyvärr varit precis lika illa. Jag är helt enkelt inte typen som kastar mig fram till okända människor och bjuder in mig själv till deras fester. Ibland är det synd.