Kulturskillnader

"Klara, varför säger du att det är "lite dumt" att jag lämnar kvar mina geggiga degbunkar två dagar i diskhon? Du tycker väl egentligen att det är åt helvete?"

Min granne P har genomskådat den svenska diplomatin.

Snygg-Erik

Fritidsbarn: Vad heter din kille?
Jag: Erik.
(Alla fritidsbarnen vänder sin uppmärksamhet mot vårt samtal)
Fritidsbarn: (Andlöst )Är det
Snygg-Erik???
Jag: Haha, nej, det är inte han som var på Idol.
Fritidsbarn: (Stirrar på mig för att försäkra sig om att jag verkligen fattar frågan) Men alltså, är han med i EMD?

Jag och herr Mord

Följande dialog utspelar sig inte alltför sällan när någon bekant undrar vem det är jag är tillsammans med.

Nyfiken bekant: Mattsson Mård, jaha, det vet jag inte vem det är...
Jag: Mårn heter han.
Nyfiken bekant: Mattsson Moln, coolt!
Jag:: Nej, MÅRN är det.
Förskräckt bekant: Mattson Mord??

Riktiga losers, alltså

"Men jag tror att killar egentligen skiter i hur stora bröst man har. De enda som bryr sig om sånt är såna killar som typ... Köper sina kläder på marknan."

Snuskfröken

Dagisbarn: Äru naken när du sover?
Jag: Nej, jag har pyjamas på mig.
Dagisbarn: Fy va snuskigt!

Förlåt att jag har blivit en tönt som fyller min blogg med "söta barnhistorier". Jag är lite arbetsskadad.

Och varför i hela fridens namn är du tillsammans med den fattige tölpen?

Dagisbarn: Har din kille en cross?
Jag: Nää.
Dagisbarn: Har han en räserbil?
Jag: Nää.
Dagisbarn: Har han nån monstertruck då?
Jag: Nää.
Dagisbarn: Men vad har han då?

Omskriven, smickrad

Minstasyster: Idag skrev jag om dig på tyskan, Klara!
Jag: (Överraskat glad) Jaha, vad kul! Vad handlade det om då?
Minstasyster: Man skulle skriva om någonting som irriterar en.

Jag är så smickrad.

"Är Carl-Antons fil", tolv bokstäver

- Fjällvipa, finns det? Eller fjällripa kanske? Men då måste man "arlossa" ett skott, det gör man ju inte.
- Nää, fjällvipa låter skitbra. Men här då, "smutskorn", fem bokstäver, "s--tk"?
- Oj, den är heavy. Vi lämnar den så länge. Okej, men den här. "Består av flera skikt". Det MÅSTE bli "lamellträtt" här. Det kan inte bli något annat. Det är ett ord, väl?
- Jag har aldrig hört det...
- Nämen vadå, det spelar väl ingen roll? Lamellträtt, perfekt! Då kan vi skriva "bilatlas" här på "vägvisare"!


Jag och Lillasyster löste korsord igår kväll.

Lillasyster som syo-konsulent

Mitt i min nyss omskrivna 445:e livskris försökte jag att ta råd av Lillasyster.

Jag: (Till mig själv i framtidsångestdimma) Men ÅÅÅH, vad ska jag göra med livet? Var ska jag börja? Jag blir galen!
Lillasyster: Men du, om du gör så här då...
Jag: (Vaknar upp, förvånad över att någon i min omgivning fortfarande lyssnar) Va?
Lillasyster: Om du byter namn till Åsne...
Jag: (Igen, måste gjort ett mycket intelligent intryck) Va?
Lillasyster: ...och så gifter du dig med en som heter Pitt...
Jag: (Uppgivet) Ja, då löser sig ju allting.
Lillasyster: Jäpp.

Tack, Lillasyster, för det goda rådet.

Du log så jag typ dog

Du log så att jag typ dog. Du är konstig när du ler sådär läskigt så att man blir rädd. Man kan liksom inte kontrollera kinderna riktigt. Man liksom flinar som en tok. Jag fick nästan läppen i ögat.

Gammal skåpmat från dagboken jag förde på ett community för ett par år sedan. Vi hörs knappt längre, den citerade och jag, men vi hade rätt kul en gång i tiden.

Den hon önskar inte vore hennes släkting

Lillasyster och jag i fredagkvällsdiskussion.
Jag: Jag önskar att Morgan Alling vore min morbror eller nåt. Och Håkan Hellström min storebror, som kunde ge mig kloka råd om livet! Vem önskar du att du vore släkt med?
Lillasyster: Hrmm... Jag vet i alla fall vem jag önskar inte vore min släkting.
Jag: (Funderar ett ögonblick) Menar du mig, eller?
Lillasyster: Jäpp.


En önskad morbror.



En önskad storebror.

En oönskad storasyster.

Apropå ingenting

Mamma mäter upp kaffe.
"Ett, två, tre... Du Klara, pappa och jag vill ha barnbarn snart. Fyra, fem, sex..."
Öööh, va?

När varken Kerstin eller Bengt är hemma

Telefonförsäljare: Hejsan, blabla här från Försäkringar blabla. Är det familjen Bertils jag kommit till, blablabla? Finns Kerstin eller Bengt tillgängliga?
Jag: Nej, är inte hemma, och de heter förresten inte så.
Telefonförsäljare: Jaså, är det Anna och Gustaf då?
Jag: (roat) Nää.
Telefonförsäljare: (lika roat) Eller kanske Lena och Daniel?
Jag: (skrattande) Nää.
Sen flabbar vi lite ihop, och jag förklarar vänligt hur det ligger till. Stackarn kan ju inte hjälpa att mina föräldrar Anna-Lena och Daniel dras med så många mellannamn.

Att prioritera sina utgifter

J: Köpte hon en utlandsresa till sin pojkvän i födelsedagspresent, som hon tänkt?
I: Nä, jag tror hon gav honom ett par kalsonger.

Naturkunskapskeps

E:"Kemi är jätteroligt! Jag menar, allt blir kul bara man får ta på sig en lab-rock och skyddsglasögon! Naturkunskap är ju världens tråkigaste, när man ska gå runt i skogen och titta på en massa kvistar i deras naturliga miljö. Men tänk om man bara hade fått ha en speciell naturkunskapskeps, eller ett litet naturkunskapsarmband eller nåt, då hade det varit mycket roligare!"

Älskade lillasyster.

Leva livet på landet

I: Alltså, Klara, jag har liksom börja leva livet nu!
Som igår, då åkte jag och mamma och tog en McFlurry bara sådär ändå.


Det är skönt med folk som inte har alltför höga förväntningar på livet.

Vill bli moster

Lillasyster Nora, tretton år:
"Klara, kan inte du skaffa pojkvän?
För nu vill jag verkligen bli moster snart!
"

Älskade lillasyster. Read my lips: (vilket i och för sig är ganska svårt då jag kommunicerar genom text)
Jag tänker inte göra dig till moster på mycket, mycket lång tid.

Vet du var den kommer ut?

Den lille killen som utsatte mig för tidernas mest ondskefulla aprilskämt verkar ha gett sig den på att göra mitt liv surt.
Följande samtal utspelade sig på teatern idag:
Killen (Pekar på min mage, som för övrigt är av en sådan modell att den lockar folk att säga "Bläää, jag skulle vilja vara smal men inte så smal som Klara, det är liksom äckligt"): Har du en bäbis där?
Jag: Öh... Nej...
K: Okej. Vet du var den kommer ut?
J: Öööh... Va?
K: Ja, vet du var bäbisen kommer ut?

Jag tycker att jag inte är så farligt pryd av mig. Och jag vet var bäbisen kommer ut.
Ändå blev situationen... Lite jobbig. Vad svarar man på sånt?

Som en apa

En liten för mig helt okänd nioåring, som tydligen är ny i barnteatergruppen jag hjälper med musiken, lyckades igår få mig att vilja gå och dränka mig. Detta skedde till följd av följande ordväxling:
Killen: Du är skitdålig på att spela piano.
Jag: Men du har ju inte hört mig spela än.
K: Men jag vet ändå att du är skitdålig.
J (Börjar tänka "Jävla skitunge" och bli lite deppig): Jaha.
K: Du är sämst i världen föffan.
J (Tänker att ungen är dum i huvudet och inte värd att diskutera med): Trist att du tycker det.
K: Du är ful också! Skitful juh!
J (Börjar deppa ihop rätt rejält): Mhm...
K: Du är fulast i världen! Du ser ut som en APA!
J (Börjar undra om han ändå inte har rätt i det han säger, och är beredd att slänga mig i första bästa tillräckligt djupa sjö): Tycker du... Mhm....
K (Förtjust): April april!!!

Klint-Olle till Idol 2017

J: Åh nej, de ska köra fortsätta att köra Idol i höst.
I: Självklart. De kommer aldrig att sluta.
J: Nej, de kommer att hålla igång tills typ Klint-Olle ställer upp.

Tidigare inlägg