"Klara, are you glad that you're here?" (Läses med polsk brytning)

Herregud. Herregud.
Jag stinker tysk pub, jag är ingrodd med dans-svett, jag har inte sovit på ett och ett halvt dygn och jag är så full av lycka att jag inte vet vad jag ska göra med alltihop.
Det här är en av de bästa grejerna jag gjort i mitt liv.

Söderut

Hallå, kamrater.
Imorgon drar jag söderut igen. Vi får se vad det blir av det.
Enligt den torftiga information vi fått, är det en skitseriös och läskig grej, och vår uppgift är att bygga upp ett internationellt samarbete kring frågor om rasism och integration.
Enligt David är det en gratis resa till Tyskland, och vår uppgift är att träffa ungdomar och ha kul. Och om det är så tråkigt som informationsbladen lovar, har vi hans tillåtelse att dra in till Berlin och hitta på någonting roligare resten av tiden.
Vi får se, som sagt.

Vuxendom

Vuxendom

Igår beställde jag studentmössa.
Blir jag vuxen nu?

Min vän Willy

Här i den här papplådan har jag min bästa vän.
Han heter Willy.
Han är en riskaka.
Tack för mig.


(Jag älskar Kvarteret Skatan, jag älskar Kvarteret Skatan, jag älskar Kvarteret Skatan!!)

Jag är i form. Rund är en form.

Idag hade jag likadana kläder som min historialärare. En halvgubbe på en sisådär fyrtioåtta.
Och ja, man får skylla sig själv när man handlar på killavdelningen, naturligtvis tog jag med i beräkningarna att någon kille på skolan skulle kunna ha en likadan t-shirt, men jag hade inte väntat mig att Roger skulle vara den killen. Den enda skillnaden är att hans är V-ringad. Eller kanske snarare v-ringad. Typ som att någon med en liten, liten nagelsax hade klippt världens minsta lilla snitt under hakan. Och så ett par svarta jeans till det (stuprör på mig, gubbraka jeans på honom), och tvillingoutfiten är komplett!

Dagens rubrik tillägnas Frida Ahlbom, som visserligen inte läser min blogg, men som trots detta är ett sant geni.

Mitt ihåliga liv (Jag är så fruktansvärt poetisk)

För att säga det kort och koncist:
Fem timmars hål är inte kul. Mitt schema kunde ha varit lite bättre.

(Men jag har köpt en kjol i organisk bomull i samma stil som MQ-kjolen fast en mycket billigare, så just idag är det faktiskt värt det.)

Real Women's Society

På många sätt har jag blivit mer av en Riktig Kvinna det senaste året. Jag menar, jag rakar benen (och hatar verkligen Barbiekulturen och önskar att jag kunde vara lite mer upprorisk mot den men apben är tametusan inte snyggt!), tänker på vikten ibland (men inte många sekunder i taget), hamnar i ett i det närmaste apatiskt tillstånd när jag klickat mig fram till topshop.com, är rätt kass på att köra bil, käkar tomater med svartpeppar och funderar på vegetarisk kost, läser för många modebloggar, blir fysiskt påverkad av vackra skor (hjärtdunk, glittrande ögon och lyckokänslor)

Men en sak har jag kvar innan jag kan räkna mig till de Riktiga Kvinnornas sällskap: spa. Jag fattar inte. Jag gör det bara inte.
Hundra gånger har jag försökt med det som alla kallar "vardagslyx": Bada badkar, kladda på ansiktsmask, peela kroppen, helt enkelt ta hand om sig själv, njuta lite extra, luta sig tillbaka, unna sig själv en välbehövlig paus i dagens stressiga samhälle, men utan något annat resultat än en enorm otålighet.

Anledning 1: Det är förbannat långtråkigt
En minut står jag ut med ansiktsmasken, som "skonsamt peelar bort död hud och ger mig en synbart ungdomligare hy" (hur mycket yngre då? Kommer jag att se tre år yngre ut, dvs som när jag var fjorton, och ännu inte hade fått bukt med acnen?) Sen kliar det och gör ont och jag blir galen av tristess.
Anledning 2: Det är läskigt
"Vid kraftig allergisk reaktion och/eller medvetslöshet, dra ner användandet av produkten till endast varannan dag. Vid dödsfall, uppsök läkare och använd sedan produkten en gång i veckan för att sedan successivt öka dosen.". Att smörja in sig med en sådan kräm, känns inte jättehälsosamt. Och så är det av största vikt att man inte låter hårborttagningskrämen sitta mer än sex minuter, för det kan få förfärliga följder, men samtidigt så är den mild och fin och speciellt utvecklad för känslig hy. Det är lite läbbigt.

Jag får väl helt enkelt kämpa på. Plåga mig, späka mig, lida pin för att försöka bli lite fin. Fastän det som sagt inte ger några andra resultat än att jag blir galen, men skam den som ger sig! En vacker dag kanske mitt slit ger sig och jag platsar i Real Women's Society.

(Och ja, jag är medveten om att mina kriterier för en Riktig Kvinna är något föråldrade. Och ja, jag hoppas av hela mitt hjärta att några av mina smarta läsare kan lista ut att det handlar om ett visst mått av ironi.)