Dear Mr President, were you a lonely boy?

Ikväll lyssnar jag på den här storslagna låten, och sjunger stämmor så att det ekar i hela Hög.

Jag träffade min vän Bonnica idag för första gången på ett tag. Bonnica är bra, hon talar om mig i termer som "Den ultimata kvinnan" och kan kramas mysigt.
Det är förresten ett litet tips till dig som vill göra världen en aning bättre:
När du kramar någon, våga då hålla kvar och räkna till fem i normalsnabbt tempo. Då blir kramen varmare, ärligare och mindre stressad, och mottagaren känner sig lite lyckligare.

Eru åtti eller?

Jag har världshistoriens hårdaste kritiker i min femtonåriga lillasyster.
Hon visar sig så fort jag kastar en längtansfull blick efter en handväska.
Så fort jag föreslår att vi ska ta en sväng förbi bokrean.
Så fort jag beställer in en kopp te på café.
Så fort jag råkar yppa ett ord om att det skulle vara skönt att ta en promenad.
Så fort jag gör någon av de saker jag räknat upp, tittar Lillasyster trött på mig och avger sitt svidande omdöme:
-Eru åtti eller?

Att ragga upp en telefonförsäljare

En sak som står rätt högt prioriterat på min "Att göra innan jag dör eller blir så pass gammal att jag inte längre bryr mig"-lista, är att inleda en relation med en telefonförsäljare.
Det vore så filmiskt och härligt!

Duktig

Att vara ambitiös, driftig och pålitlig kan vara det värsta handikapp en människa kan ha.
För att fatta mig kort:
Duktighet suger.

Gamla och handikappade

Prov i religion, olika kristna kyrkor

Fråga: Vilka typiska ritualer innehåller en gudstjänst i pingstkyrkan?
Christians svar: Man blotar gamla och handikappade.
Lärarens kommentar: Du är på rätt spår!

För de bloggläsare som inte har så stor koll på det svenska språket, vill jag påpeka att "blota" är ett ålderdomligt ord för "offra", dvs inte en felskrivning av ordet "bota".
Jag tycker att det är roligt att gå i skolan.

Morgonpromenad (eller "Åke visar rädda-världen-takter")

Idag avgick bussen enligt utsatt tid.
Det vill säga en halvtimme tidigare än förra veckan.
Det vill säga en kvart tidigare än den brukar göra.
Det vill säga en minut innan jag och Lillasyster stod på hållplatsen.

Nästa buss skulle gå först fem och en halv timme senare. Att vänta på den kändes klart långtråkigt.
Morgonens äventyr kom således att bestå av liftning alternativt en knapp mils morgonpromenad i det vackra vädret.

Liftningsprojektet visade sig dock vara närapå Mission Impossible. Vad är grejen med att åka ensam i en jättebil, och blåsa förbi oss stackare? Detta med en blick som säger "Nämen titta vilka söta flickor, vad gulligt att de vill ha sig en naturupplevelse såhär på morgonkvisten" alternativt "Höhöhö, glöm att ni ska smutsa ner min skinnklädsel. Ni mår nog bra av lite motion, brudar!". Vad tror folk att en lyft tumme betyder? "Aj, jag slog mig med hammaren imorse" eller "Hrmm, nu ska jag kika åt vilket håll vinden blåser"?

Dagens ros går till du flintskallige, okände Åke som gjorde en heroisk insats och plockade upp oss. Han verkade rätt förtjust över det faktum att ha två exakt likadana tjejer i sin fina blanka bil.
Vi hann diskutera både det tidiga vårvädret och TV-serien "Klass 9A" under vår korta resa in till stan.
Tack, Åke! Världen behöver fler sådana som du. Du räddade mina nylonstrumpeben undan frysdöden.

Klara - your favourite geek

Två veckor utan gympa, och JA, trots trötta dansben från gårdagen ropade hela min kropp att dagens pass var otroligt efterlängtat. Friskis är bäst, bäst, bäst!
Till och med den hos mig inte alltför omtyckta låten "Älska i slow motion" kändes idag alldeles underbar.

Jag har förresten kommit på att jag visar upp väldigt många tecken på att vara en riktig tönt. Här är ett urval:
  1. Jag är Friskis och Svettis-fantast (Kommentar överflödig)

  2. Jag använder inneskor i skolan och tar ofta med mig frukt (Hörde inte det till det töntigaste man kunde tänka sig när man var i trettonårsåldern?)

  3. Jag dansar gärna nykter (Alla vet att de coola brudarna alltid bör hälla i sig ett par tjusiga paraplydrinkar innan de entrar dansgolvet. Jag vill dock vara stadig i mina klackskor, och kunna fokusera mer på dansens virvlar än på att lyckas hålla sig på benen!)

  4. Jag är en nitisk grammatiknörd (Jag skriver till och med grammatiskt korrekta sms, och i konversationer på msn inleder jag alltid mina meningar med stor bokstav!)

  5. Jag älskar att gå i skolan (Det värsta man kan göra, alla kategorier. Att vara öppen med att verkligen tycka att det är döroligt att gå i skolan, är att tigga om att få hamna på Worst tönts of 2008-listan!)

Somliga går med näsduk i skor

Det här har jag i mina kära pumps:
Fot
Strumpa
Strumpa
Strumpbyxa
Sula
Näsduk
Toalettpapper

Att köpa för stora skor är inte jättesmart.

Allt enligt lagen om alltings jävlighet

Igår kväll (eller kanske natt. 00.30 till 01.45) var min garderob en skattkammare, och jag kunde inte slita mig från spegeln. Jag bara längtade till nästa tillfälle att få visa upp min ofattbara skönhet för världen.
Idag, mindre än ett dygn senare, och ett par timmar innan jag tänkte befinna mig på Stadt (schlagerkväll och ja, jag är medveten om hur många cred-poäng jag förlorar här. Men jag vill dansa, till och med då musiken framförs av allas vår Måns Zelmerlöw!), är alla mina kläder små sorgna trasor och spegeln gastar "Håll dig inne, din fula jävel! Utsätt inte jorden för ditt anskrämliga yttre!!"
Hur kan det komma sig?

Did you give the world some love today, babe?

Bloggtorkan fortsätter att hålla i sig. Som kompensation bjuder jag på en låt som gör mig alldeles lycklig i magen.
Lyssna, njut och ta emot lite musikalisk kärlek!

Frihet

KlaraAnnaElisabet, ordförande för Bromangymnasiets elevråd
KlaraAnnaElisabet, en fri kvinna.

Fokus från abort till hairstyle

Jag vill inte säga att det som är gammalt inte är bra.
Däremot vill jag vädja till alla lärare att sluta använda sig av filmer producerade på 1900-talet.
Ämnet "etik och moral" är verkligen intressant, men det är ärligt talat väldigt svårt att koncentera sig på abortdebatten när ämnet presenteras av folk med
sådana här frisyrer.

Om mental träning genom barnkör

Bra saker med att leda barnkör
  • Det är fruktansvärt roligt!
  • Att varje vecka få ett entimmes gratispass med mental träning är billigt och nyttigt
  • Att upptäcka att det där tjatet om att man "inte gillar barn" mest var bullshit. Jag gillar fortfarande inte "barn" bara för att de är barn, men jag älskar mina körungar!
  • Att umgås med åtta nioåringar som tycker att jag är världens största, häftigaste, roligare, snällaste, grymmaste pianist är en en rätt fin självförtroendebooster
Mindre bra saker med att leda barnkör
  • Att ständigt gå runt med "Akta dig för krokodilen" och "Säg mjau till livet" (som för övrigt fick en jublande respons igår!) malande i bakhuvudet
  • Skador. Man kan ju tro att skaderisken är minimal vid körsång, men icke! Lilla sjuåriga A lyckades slå huvudet i sin stol en sekund efter att hennes pappas bil kört iväg från parkeringen. Jag lyckades dock till slut avleda uppmärksamheten från skallskadan till hennes överlägsenhet över mig när det gällde att gå ner i spagat, och till slut gick hon med på att sitta bredvid mig vid pianot och sjunga. Seger!

Mitt projektarbete är helt enkelt fantastiskt kul och overkligt uttröttande.

Kebabpizza

En liten undran:
Hur låter egentligen de bidrag som inte platsar i Melodifestivalen?

Grattis på ettårsdagen!

KlaraAnnaElisabet.blogg.se

fyller ett år!



Yes, ett år har gått sedan jag med bultande hjärta (ja, det är faktiskt sant, det var jättespännande!) publicerade
mitt första inlägg här på bloggen.
Under det året har jag på den här sidan hunnit med att ventilera en hel del konstigheter.
Jag har släppt ut ilska och förtvivlan.
Jag har varit fett bitter över att inte ha 10 000 läsare och få sitta bredvid allas vår Blonda Bella i Nyhetsmorgon.
Jag har delat med mig av mina visdomar och min livserfarenhet.
Jag har lurat er att läsa mina overkligt långa listor.
Jag har använt bloggen för högst personliga intressen, samt för att verka i ett större perspektiv.
När inspirationen har trutit, har jag öppnat öronen och reflekterat över vår absurda omvärld.

Helt enkelt har jag, enligt egen mening, förvaltat denna webbplats på ett högst förträffligt sätt. (Jag tillåter mig att vara rätt så självgod idag. Det är ju trots allt nästan min födelsedag.)

Klint-Olle till Idol 2017

J: Åh nej, de ska köra fortsätta att köra Idol i höst.
I: Självklart. De kommer aldrig att sluta.
J: Nej, de kommer att hålla igång tills typ Klint-Olle ställer upp.

Födelsedagstävling: Vinn en rosa Sony Pony 3967058i!

Imorgon fyller bloggen ett år, vilket jag firar med att lotta ut min favoritlyxartikel till mina trognaste läsare!
Bland de trettiotusen första gratulationskommentarer som slinker in imorgon bitti, drar jag femton lyckliga läsare som vinner en varsin rosa Sony Pony 3967058i, med inbyggd sminkspegel och en liten vibrator för stimulering av naglarnas tillväxt. Såååå mysig att ha nu framemot vårkanten!
Lycka till!

Du kan vara en fänkål

Idag skriver jag världens kortaste inlägg helt utan innehåll, bara för att min kamrat Johan serverade mig svensk blogghistorias bästa rubrik.

Cause that's all they knew how to play

Braille

Bara för att jag känner mig snäll idag och för att det har varit en glad dag, bjuder jag er på
en av mina just nu-favoritlåtar med en av världens häftigaste sångerskor.

Alla hjärtans dag

Idag tänkte jag skriva ett bittert inlägg om att vara singel på Alla-Malliga-Pars-Visa-Upp-Varandra-Och-Ge-Varandra-Larviga-Nallar-Och-Kyssas-Offentligt-dag.
Men så började dagen med att jag för första gången i mitt liv fick en ros, och vips så kunde jag se på saken från en helt annan synvinkel!
Nu tar jag tillbaka allt ont jag någonsin sagt om denna dag, instiftad av uppmärksamhetskåta par och konsumtionshetsande affärsmän. Jag är väldigt bestämd i mina åsikter, men det innebär inte att jag inte kan ändra mig fort som blixten. Speciellt om det innebär en förändring till det bättre.
Ha en bra dag!

Några aktuella sanningar ur KlaraAnnaElisabets spännande liv

  • Studentresa är bokad och betald! Och ja, det sved rätt hårt att knappa in "31908" i rutan för kronor som ska inbetalas. Och ja, det kommer att vara värt vartenda öre. Cyprus, here we come!
  • Mamma är helt betagen efter att ha fått se en skymt av min kamrat Baldejten IRL. Jag får passa mig så att hon inte snikar åt sig honom istället för mig.
  • Religion skulle kunna vara världens roligaste kurs men är det definitivt inte. Vår lärare ser dock ut som professor Trelawney, vilket förhöjer stämningen en aning.
  • Jag har funnit vissa brister i min familjs möjligheter till utklädning. En fulländad 80-talsoutfit lyckades jag visserligen krama ur den, men att trolla fram en Bayern München-mantel har visat sig vara alldeles omöjligt.

Klara, the bottenbloggerska och körledare

Återigen en liten bloggdipp efter en period av flitigt uppdaterande. Förlåt. Som sagt så är jag inte så sugen på att klämma ur mig X antal slasktrattsinlägg varje dag, med spännande innehåll såsom bilder på mitt rum, utförliga beskrivningar av dagens frisyr och sminkning och tips på bra pälshandlare. Då får det hellre vara tomt ett par dagar.

Premiär idag för projektarbetetskören! Jag och Marty var så klart jättelarvigt nervösa innan - jag menar, vad hade vi egentligen för skäl att vara nervösa? Åtta små tioåringar är inte världens farligaste målgrupp - men barnen var söta och glada, jag blev plötsligt muterad från en vanlig trist tonåring med måttligt intresse för människor under sjutton år, till en sprallig barnälskande sångfågel och allt gick alldeles lysande! Alla måste komma på vår konsert i vår. Redan efter en enda repetition vågar jag utlova fett ös.
Tullius Tomson O'Hoj, sången om en sjörövarkatt, lät alldeles strålande. Ett av barnen hade dock lite huvudbry över vad som menades med att katten hade ärr på armen.
Jag: Vet ni var ärr är?
Barnet: Ja, R betyder att det är rätt.
Nu ska jag läsa lite på min fantastiska egenskrivna (eller snarare Klara-och-Mathilda-hittar-på-absurda situationer-och-läraren-översätter-till-tyska-skrivna) mordhistoria. Godnatt!

Womba-Womba?

Tråkig lördag?
Dagens tips är
två herrar som gjorde min gårdagskväll till en nära döden-upplevelse i form av skrattkramper.

World of Warcraft är som vackra skor

Min goda vän Christian försökte idag inviga mig i World of Warcrafts mystiska värld.
Själv är han en tjur som rusande runt på bakbenen kämpar på de ondas sida, och som får i uppdrag att klubba ner folk med yxa.
När jag sågade spelet som "orealistiskt", gav Christian upp.
Jag och min kamrat Jonas har nog rätt i vår förmodan: Man kanske inte alltid kan förstå varandra över könsgränserna. Min skeptiska inställning till tjur-alter egon kan nog jämföras med pojkars brist på förståelse för flickors skofanatism. (Ursäkta detta könsstereotypa uttalande. Inte ens en så fullkomlig människa som jag klarar av att alltid vara politiskt korrekt och jämställd.)

Världens viktigaste tidsfördriv

Har du ingenting att göra?
Skippa Seal Hunter och spela
ett spel som gör skillnad. Vips har du flera timmars sysselsättning och de hungriga en portion mat.
Tack för tipset, Josephine!

Doin' the 80's

Yess, det var såklart sjukt kul!
Konserter är alltid uttröttande och overkligt roligt, och det blir inte sämre av att man dessutom får ha lite skojigare scenkläder än normalt.
Jag gillar mig själv ovanligt mycket när jag ställer mig på scenen och pumpar synt iklädd svarta tights, linne, rosa lackskärp, benvärmare och silverpumps.
Noras förtvivlade önskemål om att "Men Klara, ska du inte ha byxor på dig?" var klart berättigat, men avslogs bestämt.
Ska det va' så ska det va', helt enkelt.

Konsert imorgon!

Konsert imorgon!
(Stulen bild, förlåt högt ärade Herr Upphovsrättsbestämmare!)
Nej, jag hör inte till de bästa musikerna i min klass.
Däremot är jag förmodligen en av de mest ambitiösa vad det gäller att klä ut sig.
Min 50-talsoutfit är verkligen to die for!
Kom och se (vilket förhoppningsvis blir underbart!) och hör (vilket inte lär bli fullt så njutbart med tanke på att vi inte tagit oss igenom alla låtar ännu, men vi i musikbranschen brukar ju köra på det här med att väga upp ett knackigt sound med ett förtrollande yttre!) oss imorgon i aulan kl. 10.30 och 11.45. Eller masa dig dit på kvällskvisten kl 19.00. Klass Es05b bjuder på en musikalisk tidsresa från Elvis till The Sounds. Välkommen!

Idol-t-shirtar på rea

Lade idag skadeglad märke till hur ett hundratal osålda Idol-t-shirtar reades ut på Åhléns.
Bad for you, TV4, att svenska folket inte vill betala för att göra reklam för era program.

Att vara ensam

Jag gillar att göra saker ensam.
Om man lagar mat bara till sig själv, får man göra som man vill och det finns inga krav på ett ätbart resultat.
Om man shoppar ensam, slipper man hänga i timmar som smakråd utanför provhytter. Man behöver inte skämmas för att vilja kika på barnavdelningen eller känna att man måste häva ur sig någonting ironiskt om allting som ser alltför stylish ut.
Om man tittar på teve ensam får man zappa som man vill, och ingen blir sur för att man äter upp chipsen själv och häver ur sig alla svaren till "Postkodmiljonären" utan att låta den andra få en chans att tänka efter.
Men att äta ensam.
Ta den mest självsäkra människa du kan tänka dig, och placera honom med en portion selleristicks i Bromangymnasiets skolmatsal, utan något sällskap. Jag kan satsa min högra hand och min lillasyster på att han inte är så kaxig länge till.
För att äta ensam i skolmatsalen är ett statement.
Att äta ensam i skolmatsalen är att vara ensam på riktigt.
När jag står ensam med min bricka och tittar ut över havet av ätande människor för att hitta ett ledigt bord, känner jag mig alltid som den där utstötta tjejen i Bullens brevfilmer. Det spelar ingen roll att mina tio kompisar står vid salladsdisken på andra sidan väggen, åtta meter från mig, i färd med att lassa på morötter. Trots detta känner jag obehaget i kroppen, hur folk tittar, viskar, pekar, skammen som kommer krypande.
För man ska ju inte vara ensam.

Ej balanpassad kroppstyp à la tioårig pojke

Världens tråkigaste kväll och jag kollar balklänningar på Tradera.
Och JA, det finns ruskigt mycket fint här i världen.
Och NEJ, tyvärr finns det nog ingenting som skulle vara så tjusigt på en person med kroppstyp Tioårig Pojke.