Tonsättare till Arbetarteaterns uppsättning av "Ringaren i Notre Dame"

Happs. Här gäller det att vara ute i god tid. Av de tre miljoner melodier jag fått noter till för att lära mig till teatern, passar ingen till de få texter som finns i manus. I och med att jag borde ha börjat på det här låååångt tidigare, känns det inte OK att ringa tant Teaterlärare och klaga. Nej, jag har två saker att välja mellan:
  1. Hoppa av hela teaterprojektet med anledning av plötslig död/ alternativt flytt till okänd planet.
  2. Lösa det på ett kreativt sätt.
Då alternativ 1 inte känns alldeles hundra, återstår då alltså alternativ 2. Och då det är lättare att skriva tre melodier än femton texter, speciellt när man bara har en dag på sig, kan jag numera titulera mig inte bara elevrådsordförande och servitris, utan också Tonsättare till Arbetartearns uppsättning av Ringaren i Notre Dame.
Det blir ju alltid väldigt bra när man vet med sig att man ska redovisa resultatet om en sisådär tjugotvå timmar. Och vill man muntra upp sig, kan man ju alltid tänka på vem man har att skylla. Sig själv, och ingen annan.

Kommentarer
Postat av: mathilda

positivt tänkande var skit!
(och jag vet vems frilla du syftar på! ledtråd: den hittades bland mormors garnnystan.)


Skriv nåt snitsigt om du vill:

Jag heter:
I'll be back, så kom ihåg mitt namn!

Skicka beundrarmail hit:


Min egen fräcka sida:


Tjenis Klara! Det här vill jag säga till dig:

Trackback