Personlighetsförändring nr. 2

Var det verkligen jag som avskydde att köra bil?
Som tänkte ta körkort bara för att kunna lägga det i en låda och sedan aldrig mer sätta mig bakom ratten?
Som våndades över att folk körde omkring för skojs skull och inte fattade att bilen är ett fortskaffningsmedel och inte en leksak?
Som var irriterande miljömedveten och alltid försökte ta bussen för att minska utsläppen?

Mina damer och herrar, en rejäl förändring har inträffat.
Sedan jag tog körkort igår eftermiddag, har jag kört ungefär åtta mil.
Imorgon tänker jag åka till Ljusdal och handla mjölk, eller titta om blåsipporna har slagit ut i Sveg.

Lite statistik om årets klass av Turistspanska för nybörjare

Monica har hoppat av spanskan. Detta innebär inte bara att åldersgapet mellan mig och den nästa yngsta deltagaren, ett gap som tidigare var på ungefär 25 år, har växt ytterligare.
Det innebär dessutom att drygt 33% av min spanskklass nu heter Gun.

Att växa upp bland en samling kulturpajare

När jag plattade ut den sista klutten pepparkaksdeg, framträdde ett konstverk under min kavel.



Tyvärr förstår inte resten av min familj verkets storhet.
Mina syskon och min mamma skrattade rått åt mig. Pappa gjorde ett tappert försök att lista ut vad det var jag skapat, och lyckades efter en stunds betänketid att få det till "Nästan Storbritannien".
De fattar verkligen ingenting.
Det är ju Carl von Linné, era okultiverade pundhuvuden!

Om kärleken till konjakskupeputsning

Fakta: Jag älskar mitt jobb.
Jag njuter så oerhört mycket av att hela tiden lära mig nya saker. Var grynkakan ska stå, hur man bäst skrubbar golvet i diskrummet, vilket sorts glas som används till portvin, hur man skapar fina smör-rullar och en massa annan oumbärlig kunskap.
Jag är inte ens ironisk nu. Jag älskar verkligen att le hjärtligt mot främmande människor, att stressa runt bland korvsorterna, att bli inringd på min lediga dag. För att jag behövs.

Klara uppdaterar:
Farmorskorna var verkligen värt vartenda öre. Vilket lyft, vilken svikt i steget!

Varför jag inte skriver en modeblogg

Har jag nämnt att jag inte längre är arbetslös? Jag är numera julbordfixerska, lutfisken-är-slut-hojterska och matokunnig servitris. För att minimera den svidande bensmärtan, har jag idag köpt ett par fotriktiga skor.



Notera den kraftiga gummisulan som stärker upp hålfoten, samt ger hälen svikt och framfoten avlastning.
Min lillasyster skrattade i två och en halv minut när hon såg vad jag lagt min lön på.

Varför lågprisflyg går i konkurs

Ryanair har visst gjort sig en egen signaturlåt. På samma melodi som "Kalle Johansson".
De spelade den under hela boardingen i måndags. Ungefär tjugo minuter med "Kalle Johansson" på hysterisk synt (och en text i stil med "Let's have fun, it's so fair, if you want to fly with Ryanair" - ring mig om ni vill ha en livedemonstration!).
Det tycker jag är att gräva sin egen grav.

Älskade stela fungerande gråhet

Ju mer jag kämpar med de spansk-franska tågen, desto mer känner jag hur mycket jag älskar Tyskland.
Stela, grå, fyrkantiga hemsidor. Som faktiskt fungerar.
Dessutom på ett språk man förstår sig på, även när det kommer till svårare saker än att beställa glass.
Åh, Tyskland!

The pessimist back in business

Om tre veckor hade jag tänkt vara på väg till bästaste Elin i Málaga.
Nej, men vad synd då, att Sterling Airlines gick i konkurs idag.
Nu får det fan vara slut på mina försök att inbilla mig att livet är skönt.

Vackrast i Sverige?

Ny annons på bloggen:
Är du vackrast i Sverige?
Oh my God. Jag kanske har varit lite väl tjatig om mina läckra ben och mina jämna tänder.
Ursäkta. Jag tar tillbaka allt jag sagt.

Stora Resdarren

Ungefär en vecka före avfärd mot Tyskland, har Stora Resdarren som vanligt infunnit sig.
Stora Resdarren angriper min hjärna och förstör effektivt det lilla uns av självförtroende jag med mycken möda lyckats bygga upp där inne.
Stora Resdarren talar om för mig att jag på inga villkor ska få för mig att jag kommer att lyckas där nere.
Jag kommer inte att göra mig förstådd, då min tyska är under all kritik. (MVG i Steg 6 är ingen garanti för någonting)
Folk kommer att sucka åt mig och irriterat viska bakom min rygg.
I bästa fall blir jag placerad i en källare någonstans, där jag får stapla plastmuggar på varandra (eller någonting annat av likvärdig svårighetsgrad).
Med andra ord: Stora Resdarren eliminerar effektivt all logik, och ersätter den med darr och depp.

Så håll er undan ett tag, kamrater, tills dess att jag har blivit en vettig människa igen.
Eller lägg en hand på min slokande axel, klappa mig vänligt på huvudet och säg att jag är bra.

Sista spelningen med Es05b


Bild stulen av Isa - Vårt största, trognaste och snyggaste fan!

Naturettorna i cafeterian tyckte att vi var töntiga emosar som trodde att vi var något.
Jag tycker att vi är fett jävla bra.
Jag älskar min klass, och jag älskar mitt liv som det är nu.

(För er som undrar, är jag den oförskämt lyckliga emotönten bakom pianot.)

Påminnelse till dig som suktar efter förstklassig körsång

Klara&Martina proudly present


Barnkören


Konsert lördag 19 april klockan 15.00

Hudiksvalls baptistkyrka

Fett ös utlovas!

Friskis ruins my självrespekt

Shit, nu har jag sjunkit riktigt jävla djupt ner i töntträsket.
Inte nog med att jag kan i stort sett hela gympaprogrammet utantill.
Inte nog med att jag lyser upp hela Friskislokalen (förlåt, Pulsfabriken) med mitt lyckliga öra-till-öra-leende så fort jag får göra några skojiga vrida-och-hoppa-steg.
Nej, nu har det verkligen gått käpprätt åt skogen.
Jag har börjat sjunga med i låtarna, och tjoa käckt i de jobbigaste hoppen.
Herregud, Klara.
The botten is nådd.

Konsertdags!!

Klara&Martina proudly present


Barnkören


Konsert lördag 19 april klockan 15.00

Hudiksvalls baptistkyrka

Fett ös utlovas!

The postman always rings twice

The postman always rings twice.
Postmannen ringer alltid två gånger.
Postmannen.
Kalla mig besserwisser och perfektionist men NEJ, det heter inte postman på svenska.
Det heter brevbärare.

Duktig

Att vara ambitiös, driftig och pålitlig kan vara det värsta handikapp en människa kan ha.
För att fatta mig kort:
Duktighet suger.

Klara - your favourite geek

Två veckor utan gympa, och JA, trots trötta dansben från gårdagen ropade hela min kropp att dagens pass var otroligt efterlängtat. Friskis är bäst, bäst, bäst!
Till och med den hos mig inte alltför omtyckta låten "Älska i slow motion" kändes idag alldeles underbar.

Jag har förresten kommit på att jag visar upp väldigt många tecken på att vara en riktig tönt. Här är ett urval:
  1. Jag är Friskis och Svettis-fantast (Kommentar överflödig)

  2. Jag använder inneskor i skolan och tar ofta med mig frukt (Hörde inte det till det töntigaste man kunde tänka sig när man var i trettonårsåldern?)

  3. Jag dansar gärna nykter (Alla vet att de coola brudarna alltid bör hälla i sig ett par tjusiga paraplydrinkar innan de entrar dansgolvet. Jag vill dock vara stadig i mina klackskor, och kunna fokusera mer på dansens virvlar än på att lyckas hålla sig på benen!)

  4. Jag är en nitisk grammatiknörd (Jag skriver till och med grammatiskt korrekta sms, och i konversationer på msn inleder jag alltid mina meningar med stor bokstav!)

  5. Jag älskar att gå i skolan (Det värsta man kan göra, alla kategorier. Att vara öppen med att verkligen tycka att det är döroligt att gå i skolan, är att tigga om att få hamna på Worst tönts of 2008-listan!)

Somliga går med näsduk i skor

Det här har jag i mina kära pumps:
Fot
Strumpa
Strumpa
Strumpbyxa
Sula
Näsduk
Toalettpapper

Att köpa för stora skor är inte jättesmart.

Födelsedagstävling: Vinn en rosa Sony Pony 3967058i!

Imorgon fyller bloggen ett år, vilket jag firar med att lotta ut min favoritlyxartikel till mina trognaste läsare!
Bland de trettiotusen första gratulationskommentarer som slinker in imorgon bitti, drar jag femton lyckliga läsare som vinner en varsin rosa Sony Pony 3967058i, med inbyggd sminkspegel och en liten vibrator för stimulering av naglarnas tillväxt. Såååå mysig att ha nu framemot vårkanten!
Lycka till!

Alla hjärtans dag

Idag tänkte jag skriva ett bittert inlägg om att vara singel på Alla-Malliga-Pars-Visa-Upp-Varandra-Och-Ge-Varandra-Larviga-Nallar-Och-Kyssas-Offentligt-dag.
Men så började dagen med att jag för första gången i mitt liv fick en ros, och vips så kunde jag se på saken från en helt annan synvinkel!
Nu tar jag tillbaka allt ont jag någonsin sagt om denna dag, instiftad av uppmärksamhetskåta par och konsumtionshetsande affärsmän. Jag är väldigt bestämd i mina åsikter, men det innebär inte att jag inte kan ändra mig fort som blixten. Speciellt om det innebär en förändring till det bättre.
Ha en bra dag!

Tidigare inlägg