KlaraAnnaElisabet

God jul, kära bloggläsare och medmänniskor!

Att vara barn är att längta till och njuta av julen.
Att vara ung är att febrilt söka efter julstämning, och deppa ihop när denna inte infinner sig.
Att vara vuxen är att skippa stämningssökandet och bara acceptera läget och ha det trevligt ändå.
Jag är nog vuxen nu.

Inte blev det mycket till julefrid, men det var okej och jag stod som traditionen bjuder för familjens fyndigaste rim.
Jag blir så ruggigt självgod vid julklappsutdelningen alias rimuppläsningen, men det måste jag få unna mig. Jag besitter en enda riktig talang, och den får jag bara skylta med en sisådär tjugo minuter per år. Då måste man få njuta den stunden.

Jag har fått en kazoo av Bärten, så nu är min lycka ett faktum liksom mina familjemedlemmars frustration och huvudvärk. Slutkonserten, here I come!

Juletider, kärlekens tid.
Varje år slaktas miljontals djur för att vi ska få äta deras kroppar till minne av Jesu födelse.
(Nej, jag är inte så jävla pepp på jul. Märks det?)

Det verkar ju vara en allmän uppfattning att julen är barnens högtid. Att det är då man riktigt kan njuta av friden och fröjden och ens ögon tindra som bäst, halleluja.
MEN (med en brittisk accent a la Let's dance-mannen):
Det är underbart med jul när man är stor.
Anledning: Lussekatts- och pepparkaksbak samt knäckkokning!
Bullarna blir mjuka och jämna och kladdar inte fast i händerna.
Degen blir alldeles lagom tjock, och släpper så lätt från bordet.
Knäcken träffar rätt i formen utan att få den att välta.
Vuxendom är helt enkelt ganska fantastiskt.

Är det någon i min läsekrets som gillar att pilla stearin ur hår?
Hos mig kan du få ditt lystmäte.

(Men det var det definitivt värt!)

Jag är faktiskt en ganska miljömedveten människa.
Jag är sjukligt noga med att sopsortera.
Jag släcker alltid lamporna när jag går ut ur ett rum (även om det är folk kvar där inne, vilket alltid framkallar klagomål och kanske är lite hänsynslöst).
Jag tvättar inte mina kläder förrän de faktiskt är smutsiga.
Jag stänger av teven och stereon riktigt, inte bara på stand by.
Jag har cyklat hela sommaren, och väntar hellre två timmar på bussen än att be om skjuts.

Ja, jag tycker faktiskt att jag gör min plikt som världsmedborgare, och tar mitt ansvar. Men tydligen så ska man inte belönas för det. Kan någon förklara varför det är så? Varför finns det ingen riktig snö??


Jag vill faktiskt inte ha några permanenta rymdstationer på månen och weekend-resor till Mars. Jag vill bara ha en vit jul.

Om du till din stora lycka har tillträde till ett rum i skolan där du kan sova bort din snuskigt långa håltimme, följ då mitt enkla råd:
Undvik kuddar med manchesteröverdrag.

Snön regnar bort.
Jag ska skriva ett formellt brev på tyska.
Jag satte mig på ett tuggummi idag, och min älskade nya kjol luktar mint.
Och ändå fortsätter mina mungipor att trotsa tyngdlagen.
Mitt liv är ett bra liv.