KlaraAnnaElisabet

Hej (numera jättefå) bloggläsare.
Jag ville bara säga att jag inte är ständigt olycklig, även om det kanske kan verka så här i bloggen. Det finns väldigt många saker att vara glad över i mitt Tysklandsliv.

Jag bor med vänliga människor i ett hus med väggar fulla av barnteckningar (och med kalla golv som tvingat mig att köpa sockor. Sockorna med halkpluppar under var de billigaste, så nu har jag köpt dem och min lillasyster tycker att jag är hopplösast i universum.)
Jag sitter i timmar på biblioteket och njuter (på något märkligt självplågande sätt) av att plugga tysk grammatik.
Jag "tar en öl" på KGB, den rysknischade knäppa klubben med röda väggar, bartenders i pälsmössa och musik utvald av DJ Vodkaboy.
Jag umgås med människor jag är enormt glad över att ha träffat.
Jag sjunger i en studentkör där filosofin är att man ska släppa alla prestationskrav och låta musiken flöda fritt.
Jag lever lyxliv, tack vare höjningen av studiebidraget.

Allt är sant utom det sista. Jag får fyra kronor extra i veckan. Tack så hemskt mycket snälla staten, det ska jag lägga på något fint. Sparar jag i tre veckor, hade pengarna närapå räckt till ett paket tuggummi om jag inte bott ett land med euro och fått studiebidrag från ett valutasvagt Sverige.

Som sagt, kära bloggläsare: Jag mår bra.