Allt enligt lagen om alltings jävlighet

Igår kväll (eller kanske natt. 00.30 till 01.45) var min garderob en skattkammare, och jag kunde inte slita mig från spegeln. Jag bara längtade till nästa tillfälle att få visa upp min ofattbara skönhet för världen.
Idag, mindre än ett dygn senare, och ett par timmar innan jag tänkte befinna mig på Stadt (schlagerkväll och ja, jag är medveten om hur många cred-poäng jag förlorar här. Men jag vill dansa, till och med då musiken framförs av allas vår Måns Zelmerlöw!), är alla mina kläder små sorgna trasor och spegeln gastar "Håll dig inne, din fula jävel! Utsätt inte jorden för ditt anskrämliga yttre!!"
Hur kan det komma sig?

Kommentarer
Postat av: herr lindberg

det kommer sig nog av att i stort sett alla kvinnors hjärnor är organiserade att fundera på det där sättet, i say ignore it! vill du dansa ska du dansa, så lätt bör de vara =)

2008-02-24 @ 10:52:48
Postat av: Klara

Jonas:
Den store kvinnopsykologen Lindberg har uttalat sig igen, och har förmodligen alldeles rätt. Och tro mig, jag dansade så att jag inte kommer att kunna gå
på en vecka. Härligt! =)


Skriv nåt snitsigt om du vill:

Jag heter:
I'll be back, så kom ihåg mitt namn!

Skicka beundrarmail hit:


Min egen fräcka sida:


Tjenis Klara! Det här vill jag säga till dig:

Trackback